Bästa familjen

I mrg är det valborg och min älskade syster kommer och hälsar på oss. Det ska bli så himla mysigt! Grillning och vindrickade står på schemat, kanske en liten tripp ut till Smultrongården också. Jag önskar bara att mamma var här också så skulle familjen vara komplett.

Det slår mig allt som oftast att jag har en så otroligt härlig och bra familj. Vi träffas inte varje dag, vi hörs inte varje dag, men jag vet att de ALLTID finns där och på ngt sätt tror jag att vi har en förmåga som gör att vi alltid känner av när ngt är bra eller dåligt. Vilket gör att man sällan ens behöver lyfta på luren för att ringa och berätta att man mår dåligt eller är jätte glad, utan automatiskt så kommer det "där" telefonsamtalet till mig.

I det bästa av världar bodde vi alla i samma stad och kunde träffas när vi kände för det, men nu är det inte så, mamma bor i Spanien och min syster i Sthlm, men kan ändå känna att trots att det är 100 tals mil mellan oss så är vi så nära.

Det går faktiskt inte en dag utan att jag tänker på dem och önskar att de var här, men känner mig också så otroligt trygg med att de har det bra och vet att när vi ses eller pratar med varandra är det som att vi pratade eller sågs igår.
Det är verkligen kärlek, vi finns för varandra, kravlöst och för alltid, i ur och skur!

Jag skulle vilja räkna med min pappa också i denna familjehyllning, men tyvärr tog cancern honom i allt för unga år. Det är nu ca 10 år sedan, dessvärre känns det alltför ofta som igår.

Jag är övertygad om att pappas bortgång stärkte banden mellan mig, mamma och min syster, men det har också satt många ärr i oss alla tre.

Jag vill ge all min kärlek till mina största förebilder, mamma och systeryster! Ni är bäst och de värdefullaste i mitt liv (tillsammans med D och Dante :) )

Älskar er!